
Som några av er har sett nedanstående inlägg ligger karta med resvägen samt det rent utsagt "feta" fotoalbumet "Thailand" för allmän beskådan ute redan. Fler bilder från resan strömmar in utöver alla dem jag tog och laddade upp. Rachel har lagt upp flera bilder och min syster Eva och hennes gode pojkvän Gustaf hade önskemål om att få göra desamma... Det är många bilder och kanske även många nya ansikten för dig som läsare, men mitt tips till dig då om du vill veta vilka personerna på bilden är: Klicka dig in på fotoalbumet där jag skrivit förklarande text till varje bild, så får du namn till varje ansikte. En bild säger mer än 1000 ord så det blir ju ett rätt omfattande och beskrivande medium för vår resa. En långresa som faktiskt började som en enda stor släktresa...

Väl framme i Thailand slog vi alla läger i Khao Lak. Ja ni vet den turistorten som troligtvis drabbades hårdast av tsunamin julen 2004. För att göra en lång historia kort besökte vi den polisbåt som med den kraftigaste vågen spolades upp närmare kilometern upp på fastlandet och blev orubbligt
3 dagar och 2 nätter ute till havs! Men inte vilket hav som helst utan blåa rena hav med djungelöar omringade av turkosa korall-vatten innehållande fiskar i alla regnbågens färger.
Vår coola guide Marcus ville få hjälp av mig med en sak under resans gång. Han vill att jag skulle filma honom när han gjorde ett fridyk! Detta var något han inte gjort på länge och jag föreställde mig att det skulle väl inte vara några konstigheter med det. Ge hit kameran bara så filmar jag dig när du vill. Sagt och gjort: Marcus gav mig kameran och satte på sig sin snorkelutrustning. Vi hoppade i vattnet och jag följde efter Marcus. Vi passerade alla som snorklade och glatt tittade på det undervattens liv som naturen bjöd på. Marcus simmade längre ut, och med ut menar jag ut från den ö där vi befann oss just då...det blev snabbt djupare och man kunde nu inte urskilja någon botten längre märkte jag till min förvåning när jag tittade nedåt. Lite läskigt nästan. Marcus stannade till och sa "Här blir bra!".
"Ojoj, ska du dyka här? Hur djupt är det?", frågade jag med nybörjar-darr på rösten...
"Japp, det blir perfekt...ner 20 meter till botten och så upp igen! Vi ses snart! Börja filma du! Jag andas upp lite innan"...
Stadig på handen filmade jag därefter Marcus mäktiga fridyk. Rakt ner...22 meter för att nudda botten och vända upp till ytan igen. Starkt jobbat! Så här såg det ut:
Jag får äran att filma Markus fridyk t/r till botten...




Dyk från båtens tak, pappa hittade en bh, både jag och pappa fjantar oss
"Sådan (66-årig) far, sådan (24-årig) son..."




Pappa som är hobby-ornitolog hade med sig kikaren mest hela tiden när han var på fasta land. Skulle kunna skriva flera meter till om den här resan, men har ni några frågor eller är mer nyfikna på något får ni mer än gärna göra er hörda i kommentators fältet. Avrundningsvis kan jag säga att ytterligare 2 dagar spenderades i Khao Lak och de var skönt att komma "hem" igen för alla. 3 dagar till havs räcker gott för en hel släkt. Jag skriver nu vidare vad som hände när jag och Rachel valde att lämna detta bakom oss dra iväg på nya äventyr istället...
Efter en lugn taxiresa till flygplatsen (följde med en minibuss som körde Johan-familjen) bytte vi till en galet upp-pimpad taxi med tillhörande galen chaufför som körde oss på ett helt
En av dagarna i Patong gjorde jag och Rachel en rolig utflykt med äventyr på schemat! Detta bestod av ett paket innehållande besök vid "Monkey cave", "White River Rafting" och prommenad till ett vattenfall mitt i djungeln! En lyckad tillställning där den 9 km långa och helt vilda forsränningen (galna med-paddlande guider och massor av vatten i den ibland riktigt branta forsen!! Lunch ingick och när vi kom hem var vi båda nöjda med vad vi gett oss ut på!
På onsdagen den 27:e var Rachel och jag tvugna att släppa taget om varandra och dra åt olika håll. Rachel flög hem till Zürich och jag anslöt till övriga kärnfamiljen inklusive Henrik-familjen. De hade nämligen slagit rot på nästa fina smultronställe; Phi Phi-öarna, och ville gärna ha dit mig också. Jag kunde inte motstå inbjudan...
Den andra roliga saken som hände på Phi phi-öarna var att vi för några timmar lämnade den största ön (Don) för att ta oss till den andra och obebodda ön (Leh). Allt på initiativ från min kära syster Eva som tyckte det vore passande att ta en så kallad Long-tail (boat)-taxi i 4 timmar. Vädret var fint och vi hade en mycket fin utflykt!
PS. Jag blir så otroligt glad om du som läsare lämnar kommentarer...