Sunday 30 March 2008

Minnen, youtube och förebilder

Pettsson lagar pannkakor
Pettson! Pannakaksexpert!

Vad har hänt under den sista tiden i mitt händelserika liv kanske ni undrar? Ja, som svar på den frågan måste jag kika i både min dagbok (som jag har liggandes vid sängen och skriver i ibland), min träningsdagbok (på datorn) och min presentation på orienterare.nu. Jag har, om ni inte visste det innan, ganska dåligt minne. Detta gäller såväl korttids-minnet som långt-tillbaka-i-tiden- minnet. Känns nästan tragiskt, men det första klara minnet jag har i mitt liv, allra längst tillbaka i tiden, är när jag fick välja tårtsort på min 6-årsdag. Det var på lekiset(/nollan) "Knoppen" i Falun. Det minns jag klart! Djupt inspirerad av Pettson VHS'erna som tydligen gick varma hemma så valde jag självklart "Pannkaks"-tårta och den var minst 30 våningar hög om jag inte missminner mig. Höjden av lycka!? =) ..hmm..vad skulle jag prata om. Jo! Vad som hänt under den sista tiden. *Kollar träningsdagboken* Hmm...ser på grund av sjukdom och skada inte så ljust ut, men snön kom ju och rörde till det lite för alla, så att jag haft en viloperiod fram till nu är rätt okej. Jo, det har väl hänt en massa som vanligt, men just nu kan jag säga att jag laddar batterierna inför kommande äventyr som ni kommer kunna läsa om här framöver! Känns skönt att hinna ta det lite lugnt och samla ihop både tankar och energi.

Visst, okej för att jag inte har grymmaste minnet i stort, men något jag kan tacka gudarna eller någon annan för är att jag har ruskigt bra tentaplugg-minne. Det har räddat mig vid många examenstillfällen. Minns starkt när jag i panik bestämde mig för att plugga in en omtenta i en data-kurs under mitt andra år på Chalmers och hade 16 timmar kvar till tentan skulle skrivas. Tilläggas bör också att jag inte hade läst kursen utan planerat att göra det nästföljande år. Den kursen läste jag in på en eftermiddag och gick på morgonen dagen därefter in i salen och skrev ihop poäng på tentan som räckte till en 4:a i betyg. Tricket var att plugga/titta på tidigare tentor som gjorts i kursen och med nått konstigt fotografiskt minne i kombination med att inte tänka på nått annat just då, lyckas memorera in en kunskaps-helhet som alltså räckte för att klara av kursen med det som kan motsvaras med väl godkänt resultat. Gött de!

Möblerade om lite hemma så studierna skulle gå bättre
Hur ser det ut hos mig?

Nu sitter jag återigen med tentaplugg och panik som tynger mig, men ändå inte. Jag vet ju att jag kan fixa det. Gäller bara att inte göra nått annat de närmsta timmarna. Tentan är imorgon (måndag) kl. 15.00-19.00 och den är i Kalmar. Å här sitter jag. Ser en lysande möjlighet att sitta på tåget och plugga in det sista och glatt sätta mig vid en dator i tentasalen och göra så gott jag kan. Frågan man kan ställa sig kvarstår: Är jag duktig som har lät att lära mig eller är det ren idioti att spara allt pluggande till det sista dygnet när jag haft 2 månader på mig att lära mig allt som har med kursen att göra. Jag vill tro stenhårt på det förstnämnda och visst kan det vara till fördel att ha en kompetens i att snabbt kunna topprestera...

Igår körde jag faktiskt ett löppass och det mitt i natten. Festfolket jag möter på trottoarerna ler ofta eller hejar på med ölflaskan i högsta huj. Kommer aldrig glömma när jag efter en julfest i Stenungsund tog rullskidorna hem och passerade Avenyn lagom in på mörka småtimmarna, när allt festfolket kommer ut från krogarna. Haha, att jag valde Avenystråket hade med att jag ansåg det vara det bästa vägvalet hem, men jag kanske skulle tänkt på omständigheterna: att det var en lördagnatt och otroligt mycket folk på stan. Det var alltså inte ett så jättelyckat vägval hem. Ölflaskor slängdes efter mig (ja, det gjorde de) och tjejer som skrek av ironisk glädjeyra när jag frenetiskt stakade förbi i tights och lagom svettig. Allt slutade med att jag tog en liten omväg på en parallellgata, men inte utan att stöta på ännu fler festande...*suck* Att inte träffa på något festande folk en lördagskväll på någon väg ut eller in från min lägenhet (medan man olämpligt nog, lite desperat och samtidigt en aning nördigt, utövar någon konditionsidrott) är nästintill helt omöjligt när jag bor så centralt som jag ändå fått möjligheten att göra.

Att jag tillbringar denna helg hemma i lägenheten var inte planerat. Jag skulle egentligen vara på Spring Cup nu. Det som satte stopp för det äventyret var en kraftig stukning av vänsterfoten för c:a två veckor sen i premiärtävlingen Falkenberg samt en långdragen förkylning som inte ville ge sig. Så nu sitter jag hemma i lägenheten, följer Spring Cup online. bloggar lite, dricker en folköl, pillar mig i naveln och undrar varför inte mitt nyligen införskaffade 3bredbands-modem inte vill funka på min bärbara dator. Skapligt i-landsproblem...sorry.

Länk till mitt Youtube
K. Tiselius Youtube

Detta lilla modem har dock kommit till användning! Min kära vän, och klubbkamrat i GMOK, Rachel Engeler från Schweiz har glatt använt modemet under den tiden hon bott i kanske en av Göteborgs opolerade diamant till lägenhet på taket av Herzia huset mittemot Casino Cosmopol. Det lilla krypin till lägenhet som ligger beläget inkapslat i en charmig grön kopparfärgad tak-kåpa fick Rachel använda som sitt residens under sina första två veckor i Sverige (se Youtube-film med utsikten här). Nu ska hon framöver bo dels hos mig, men även i en lyxig andrahands-lägenhet i Redbergslid som jag råkade ramla över på blocket.se för någon månad sen. Vad gör man inte för att hjälpa sina internationella klubbkamrater när de kommer på besök i Sverige!
Sen senaste inlägget har jag ju hunnit gå på konserten med Elin Sigvardsson! Den var riktigt lyckad och en videosnutt ligger ute på youtube. Se länk nedan. Hon sjöng rakt in i hjärtat och att den otroligt fina salen i Storan förstärker känslan till max gjorde konserten till en av de bästa jag varit på. Bäst var "If love can kill, I'll die for you" och sämst var att man inte fick sitta kvar och njuta i mocka-klädda fåtöljen, på andra balkongen där man satt med bästa kompisen några minuter efteråt å bara njuta. Jag lyckades fånga en liten videosnutt, men föga förvånande så läggar jag på lite mer och resultatet blev ett bildspel med utvalda bilder tagna från min mobilkamera under det senaste året som du hittar här: BILDSPEL

David Svensson har precis åkt Vasaloppet
David Svensson i Mora efter Vasaloppet!

Nu börjar det bli lite väl dagboksliknande igen. Jag ska sluta upp med det, för nu har jag gått igenom de största händelserna sen senaste inlägget. Nu tänkte jag istället ta tillfället i akt och ta fram några inspirerande personer i rampljuset av min blogg och förklara dem som förebilder. Den första jag vill lyfta fram är en nybliven triathlon-kille som kämpat i motvind flera år då han haft problem med magsjukdom, eller snarare tarmsjukdom. Trots dessa problem och tillsägelser från diverse doktorer och läkare om att han inte rekommenderas elitidrotta, har han alltid älskat idrott och tänjt på sina gränser. Vid sin premiär i triathlon-sammanhang så kom han 6:a. Håll i er nu. Det var på SM och det var i Ironman-klassen! Han heter David Svensson och jag fick äran att träffa och samtala lite snabbt med honom efter Vasaloppet. Inte för att han åker eller tränat något på skidor, men det var en kul utmaning som han tänker göra om. Bra, tänker jag, för då får jag chansen att klå honom. Han är nämligen otrolig slitvarg. Han stakade runt vasaloppet på 5.32 och slog mig med alltså med 7 minuter. Väl efter Vasaloppet diskuterade vi inte detta, utan då halkade vi in på det här med triathlon och cyklar. Jag fick tips om R&A Cycles och tittar nu på möjligheter att köpa hem en bra racer-cykel därifrån. När jag kom hem googlade jag fram hans fina blogg och tappade nästan hakan efter en tids surfande på hans hemsida Klicka dig in du också och läs om hans bakgrund och framfart!

Erik på bilden som visas på orientering.se
Erik Öhlund är en förebild!

Nästa person jag blir inspirerad av och varit fascinerad av sen jag först träffade honom är helt klart Erik Öhlund! Denna elitlöpare, orienterare, chalmerist, entreprenör, livsnjutare..ja, mångsysslare helt enkelt en är helt otroligt underbar människa! Erik kan man tyvärr inte läsa sig till så mycket om på någon blogg eller hemsida vad jag vet, men om ni får möjlighet att träffa honom så gör det! Han smittar av sig med sin glädje och sitt energiska leverne så man önskar att man skulle kunna få leva flera hundra år till får att få hinna med allt han inspirerar till att man ska och kan göra. Det är just de otaliga optimistiska och underbara personligheter som jag gillar hos Erik. Önskar jag hade mer tid att tillbringa med honom. Ska faktiskt ta å ringa honom och höra om han inte har lust att hitta på något nu framöver. Kommer aldrig glömma då vi åkte wakeboard på (och i) sjön vid hans föräldrar nära Ulricehamn en solig dag i oktober 2005. Minns att Andreas "Bullen" Ferm och Peter Öberg var med då också! Det var tider det! Måste passa på att gratulera honom också till alla segrar på sistone. Han vann ju Elitserie-premiären nere i Blekinge och visade då prov på snabb orientering! Senast sprang han hem Spring Cup åt Ulricehamn.

Det undgår mig inte att jag av dessa två herrar blir inspirerad att träna hårdare och satsa vidare inom elitidrottandet! Självklart har jag många fler förebilder, men just nu kände jag för att skriva om dessa två. Det är så det kommer funka på här. Jag skriver om det jag känner för just i skrivandets stund. Självklart skulle jag vilja skriva om allt jag gör, förklara vem jag är, vad jag tänker och hur jag fungerar här i livet, men det skulle bli väldigt mycket text då. Så ni får nöja er med detta så länge! Snart har jag mer tid över, då studierna snart är över, men nu måste jag göra sista rycket där. Haha, vart lite tentaflykt ändå i och med att jag satte mig och bloggade ihop allt detta, men det får det vara värt. Man lever bara en gång och jag ångrar för tillfället inte att jag lever som jag gör just nu. Fokus är på orienteringssatsningen och att skriva mycket om det eller annat som har med elitidrott att göra inspirerar och påminner mig om att satsa vidare hårdare och med ett gladare inre. Nu blir det omstart på satsningen! Vintersäsongen har ju varit lyckad så grunden är bra och motivation har jag så mycket runt om mig så man nästa kan ta på den.

När jag sviker er med att inte uppdatera min blogg varje vecka så hoppas jag att ni hittar på annat skoj här på internet. Det har väl inte undgått någon att det finns en massa gött att hitta på Youtube. Här kommer en länk till några favoriter som jag har hunnit plocka ut:

http://www.youtube.com/profile_favorites?user=tiselius

Wednesday 12 March 2008

Taxi + OL = Guld värt!

Prispallen i herrklassen, GMOK högst upp!
Nöjda GMOK'are högst upp på prispallen! Seger i stafett-premiären!

Lustig läsning i Hallandsposten:
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=303399


För övrigt rullar det på med för mycket arbete, för lite sömn, för mycket känslor och framförallt för lite träning. Men det ska det bli ändring på! Till helgen åker jag på träningsläger med klubben i Falkenberg. Då är det färdigåkt med taxin på ett tag och dessutom hoppas jag hunnit arbeta igenom lite tankar och funderingar på vad jag vill och varför.
Idag gjorde jag Fisk- och skaldjursoppa, då jag hade ansvaret för matlagningen efter klubbträningen. Lovade att delge receptet och det kommer ut här inom kort tillsammans med mycket annat skoj, men nu ska jag lyda min goda syster Evas råd och säga gonatt och visa resultat på självkänsla; Gonatt!

Tuesday 4 March 2008

Vasaloppet, då och nu o.s.v.


Karl passerar Evertsberg
Halvvägs! Så här såg jag ut 9 mil.

För en vecka sen gick man ut i media och berättade klart och tydligt att våren var här. Plusgrader i Göteborg och Stockholm varje dag i en hel vecka. Visst blev jag glad, för jag gillar värmen och vårkänslorna som kommer i och med just våren, men inners inne ville jag faktiskt få en sak avklarad. Vasaloppet. 9 mil på skidor mellan Sälen och Mora.

Eftersom jag bloggar om de stora sakerna och vägvalen jag gör i mitt liv så måste jag bara få skriva av mig lite om denna tradition som det faktiskt blivit. Efter att ha fajtats med demonerna i huvudet dagarna innan starten lyckades ett lugn och övervägande friskt tänkande infinna sig i mig och med all den träning jag ändå genomfört sen flera månader tillbaka i tiden så stod jag ändå på relativt stadiga ben där i Berga by kl. 08.00 när starten gick. Jag valde att i sista stund innan starten inte köra med midjeväska som tidigare tänkt utan tryckte istället i mig den sportbar jag hade där i direkt innan starten gick i tron om att den behövdes redan då samt att det skulle gå lugnt i starten. Jag hade helt rätt. Kroppen gillade det den fick i sig och starten blev till en början långsam (då man framförallt står i kö i nästan hela backen). Kan ju berätta det att pappa, mamma och jag gick upp redan kl. 02.00 för att hinna åka med bilen upp till Sälen lagom till startleds-köande. Efter att ha toppat med 185 i hjärtpuls i slutet på första långa backen bestämde jag mig för att så ofta som möjligt ligga runt 160 i lagom puls och därför sneglade jag ofta på min älskade GPS-/pulsklocka för att hålla mig lugn i framförallt backarna. Jag drack vid varje "station" och fyllde på med energybars samt en hel del "energy"-gel längs banan.

Allt gick kanonbra och utrustningen var bra! Bra glid och helt okej fäste om man jämför med hur illa andra hade det. Men det som var bäst av allt var psyket och den rutin jag ÄNTLIGEN visade prov på! När det halva loppet var avklarat log jag, som ni ser på bilden. Jag log för jag kunde redan då börja planera för avslutningen av detta Vasalopp. Skulle jag börja spurta redan i Hökberg, med 18 km kvar, eller i Eldris, med 9 km kvar till Mora? Att kroppen kändes så pigg och att jag bara tog platser hela tiden (med undantaget Evertsberg-Oxberg, eftersom jag nöjd stannade lite väl länge och pratade med mamma så jag tappade massa platser). Spurtade som planerat med massor av härliga och inte minst platta kilometer kvar till målet i Mora. Någonstans mellan just Hökberg och Eldris började min offensiv och därifrån åkte ingen om mig utan det var istället så att jag flög om andra i spåret. Det enda problemet var att det under nästan hela Vasaloppet bara användes ett spår, eftersom att om man gick ut i ett eget spår fick slita hårdare då de andra spåren var tyngre att köra i. När jag väl passerade Mora-parken och kände att jag fortfarande hade ofattbara krafter kvar var jag nära till tårar. Men jag sparade tårarna till efter målgången! Väl i mål såg jag på måltavlan att jag kommit in som 1240:e person och i och med det slagit mitt tidigare placeringsrekord med 480 platser. När jag såg mamma i målfållan brast det för mig. Jag grät av glädje. Den prestationskänslan vill jag gärna uppleva igen.


Felfokus

Ja, som tidigare sagt, en tradition är det! Jag (och pappa) har åkt varje år från det första året jag tilläts starta (de året man fyller 19, alltså 2003 i mitt fall) och nu har det alltså avklarats sex gånger. Varje gång jag åkt har det varit något som har strulat, men inte detta året! Mer om det senare. Första året jag åkte så öppna jag stenhårt och fick en drömstart och fullkomligt flög upp för backen. Men några mil senare var det slut på flygandet. Det började svartna för ögonen nångång innan eller efter Eldris... Jag kommer ännu inte ihåg exakt vart. Jag gick in i väggen med c:a 10 kilometer kvar till mål. Räddningen var att trycka i sig en hel gel-tub (som typ innehåller: Glukos, socker och sirap) utan vatten. Andra året fick jag låna superlätta Excel-stavar av en snäll kille på skid-O gymnasiet i Mora. Trugorna längst ner satt inte åt ordentligt och lossnade halvvägs upp för backen och staven knäcktes i stavtaget efter. Så var det försöket förstört. Åren efter har det ändå gått i mål utan större missöden, men alltid har det varit någon utmattning p.g.a. för snabb åkning i början av loppet eller sjukdom dagarna innan som ruinerat möjligheterna till ett bra lopp. Jag har helt klart haft fel fokus, tänkt på topprestation utan att veta tillvägagångssättet för att lyckas åstadkomma det. För att lyckas på Vasaloppet måste man inse helheten. Man måste njuta. Man måste respektera och samtidigt vara en del av hela Vasaloppet. Okej, jag har fått medalj varje gång jag åkt, men tro mig, det är en klen tröst om man vet att man kan prestera mycket bättre men inte får till det.
Så med detta i baktankarna är det kanske lätt att förstå att tårarna kom och jag log av glädje både när jag var ute i spåret och i målområdet detta året. 2008 års Vasalopp blev ett mycket skönt kvitto på att...

  • ...gå ut lugnt och sen öka är bäst
  • ...mycket träning senaste halvåret har gett resultat
  • ...snegla på pulsklockan under loppet är kanon
  • ...handlederna gör ont om de är otränade, men det är bara att köra på ändå!
  • ...det var helt okej att vara på bror Johans 40 årskalas dagen innan
  • ...mycket sitter i huvudet
  • ...man på skidor kan spurta i 14 kilometer
Pengar från extraknäcket

Så var det med det projektet! Nu sitter jag nöjd och belåten i min lägenhet och funderar på att gå och lägga mig redan nu. Ska upp tidigt imorgon och köra taxi. För er som undrar varför jag kör så otroligt mycket taxi just nu kan jag berätta att det är av tre anledningar:
1. Jag tror stenhårt på learning-by-doing och vill därför så snabbt som möjligt komma upp på en hög skicklighetsnivå som taxichaufför. Så jag kör effektivare framöver alltså!
2. Jag vill tjäna extra mycket pengar så jag slipper jobba lika mycket framåt april och maj samt faktiskt även under sommaren då det är stora orienteringstävlingar och annat skoj som händer.
3. Jag har inte så mycket annat att göra just för tillfället så att passa på med att köra massa taxi nu medan jag varit lite krasslig (inte minst vecka 8) och nu när jag ändå ska ta det lugnt på träningsfronten efter Vasaloppet så passar jag på att ägna dagarna åt just mitt goa extraknäckande.
Summering: Jag passar på att köra mycket så att jag tjänar mer pengar framöver...

Almanacka

Oj, nu smyger jag in med lite framförhållning även här på min personliga hemsida. Det bådar gott. Just planering och lite struktur i mitt röriga liv är något jag gärna prioriterar in. Okej, då passar jag på att skriva lite vad som komma skall.
Nu i mars månad är det först 9 dagar jobb, efterlängtad konsert på Storan med Elin Sigvardsson, sen träningsläger med orienteringsklubben i Falkenberg tredje helgen! Varje måndag och onsdag har jag ju mitt deltidsjobb med Idrottslyftet (i Öjersjö) tillsammans med Lina Strand. Detta med undantaget måndagen efter påsk som är en röd dag. Förhoppningsvis kommer den röda dagen tillbringas tillsammans med övriga familjen här på västkusten! Påskdagarna där innan är det full fokus och deltagande på första "Elitserie"-tävlingarna nere i Blekinge! Helgen därefter bär det av söderut igen och denna gången till Danmark! Orientering här också på schemat och då i form av en individuell tävling och därefter den klassiska och prestigefyllda "Spring-Cup" stafetten.
I april ska jag upp till Stockholm en sväng första helgen. Det är dels "Natträvarnas natt" som ju är ett måste för mig som till och med har tagit mig smeknamnet "Nightfox" i orienteringskretsar, men även därför att jag gillar den orienteringsutmaning som denna otroligt tuffa orienteringstekniska utmaning som Täby OK arrangerar varje år. Stockholmsbesöket förgylls därefter med ett besök på Hi-Fi-mässan i Globen som ni kan läsa mer om genom att klicka på länk i tidigare inlägg. Vad som händer därefter i Stockholm har jag inte spikat, men jag tro man kan hitta på nått skoj där uppe och den som överlever tills dess får kanske läsa om det här ;)
Därefter i april och maj har jag inga distansstudier, bara enstaka mer eller mindre viktiga individuella tävlingar, samt stafetter (t.ex. 10-mila) inplanerade.

I juni håller jag i en återträff med mina gamla klasskompisar från gymnasietiden "hemma" i Sandviken där jag gick mina 3 år och tog studenten för 5 år sen! Det ska bli väldigt skoj att träffa alla igen och framförallt att få komma upp till Norrland några dagar och andas lite extra frisk luft och få blodet att pumpas runt lite renare som jag brukar uttrycka det. Visst, jag kommer från Dalarna som ligger i Svealand, men jag har sedan barnsben alltid önskat att jag hade fötts till norrman eller norrlänning. Nåväl, en stor "dalkarl" får väl duga för denna gång...


Frukt och grönsaker i massor
Mycket gott och grönt var det förr

Visste ni att jag växt upp mina första år på ett hälsohem kallat "Strandgården" i Vika strax utanför Falun? Mamma och pappa flyttade upp till Dalarna året innan jag blev till och hoppade med i hälso-teamet som jobbade för att förbättra många människors liv. Pappa arbetade främst som massör och mamma med zonterapi, men de båda hade även många andra hälsosysslor på dagsschemat. Ja, å där, mitt ibland alla dessa arbetare och människor som ville ha hjälp, växte jag upp. Jag var vegan i massor med år för att så sakteliga övergå till att vara vegetarian fram till jag var 14, men därefter fick det vara nog med den tidsepoken och vi började alla i familjen att äta "vanlig" mat, men med mycket vegetariska måltider såklart.

Varning för älg

Stora "boomen" kom när pappa impulsköpte en älg som blivit skjuten av en god väns jaktlag. Detta jättestycke till kött smög han in den i garaget och började med stor precision genom att titta i kokböckers rekommendationer kring styckning skära upp och frysa ner. Den stora händelsen var inte det att pappa stog i sin stillan ro å styckade viltkött, utan snarare när min lillasyster, Eva, snabbt öppnade dörren, sprang in i garaget för att nyfiket se vad pappa höll på med där inne. Stanken, köttbitarna och inte minst allt blod överallt fick syrran att gallskrika. Därefter grät hon för att för att pappa hade gått och köpt en älg för flera tusen då hon "inte ens fick nya jeans". Ja, det är inte lätt när det är svårt. Tack mamma och pappa för det strålande arbetet ni utförde under min uppväxt. Tack för all go mat och framförallt tack för det sunda levernet i övrigt! Alla fjällvandringar varje år, allt sportandet (jag har varit aktiv och tävlat i 18 sporter under min uppväxt), alla resor i land å rike och alla goa minnen. Listan kan göras längre och jag skulle kunna gå in i detalj på hur mycket som helst, men det sparar jag till någon annan gång för nu är det läggdags. Ska upp kl 03.30 imorgon och köra taxi och är det något jag lärt mig på sista tiden så är det att prioritera för att lyckas med det man vill och bestämt sig för. Jag ska främst hålla mig frisk men även tjäna pengar! Gonatt!

Saturday 1 March 2008

Vasan, prylar, musik mm förgyller


Snart står jag där för 6:e gången. Följ mig online -----> här!

Nu är det snart dags för årets stora vinteraktivitet! Jag har startnummer 3136 och formen kan beskrivas med att jag är övervägande vältränad, men med inslag av nedsatt styrka i vissa muskelgrupper. Lokalt en å annan träningsvärk. Nåväl, jag ska kämpa väl och utan bortförklaringar! Om jag tänker efter så mår jag ju riktigt bra och är supertaggad!


Elin Ruth Sigvardsson
Elin Sigvardsson sjunger på Storan


När jag blickar framåt efter min Vasaloppshelg så ser jag en tätt efterföljande orienterings-säsong, med tävlingar från mitten av mars och några månader framåt. För att inte bli för orienteringsnördig försöker jag lyssna till mitt hjärta och boka in andra roliga aktiviteter på fritiden.
Kommer med största sannolikhet redan nu i mitten av mars få höra ljuva toner från Elin Sigvardsson då jag (nästan utan att tveka) beställde biljetter på främre balkongraden i Storans fina konsert-hus. Elin ska sjunga där den 13:e mars och efter att snabbt ha sneglat i min underbart-bra-att-ha-almanacka så såg jag en möjlighet att gå på denna. Dygnet efter börjar ett orienterings-träningsläger så det känns som ett passande tillfälle att sitta och njuta till skönsång och dessutom med sittplatser vilket jag tror jag gillar skarpt! Att Elin sjunger bra vet jag redan. Ska bli mycket trevligt att höra henne live!


Som ni ser nedan (och några av er kanske kunde gissa er till redan innan) planerar jag att i april göra ett Stockholmsbesök då jag inte kan förneka eller ignorera för mig själv att jag är lite pryl-galen. Japp, ett besök i Globen i självaste Fjollträsk hoppas jag tillfredsställer och dämpar mina behov på den fronten, men troligtvis kommer den mässan ge motsatt effekt. Ja, det är ju högst troligt att jag kommer köpa massor av prylar där på plats och om jag inte har pengarna så kommer jag skriva upp allt jag vill ha på min nu ännu längre "prylar jag vill ha"-lista!


Dustin Är du också prylgalen? Häng med till hemelektronikmässan
"Dustin Home Digital Expo 2008"



På jobbet med "Idrottslyftet" i Öjersjö (måndagar och onsdagar) får man vara med om massa roliga händelser och träffa massa glada ungar. Som måndagen den 25:e t.ex. Jag och Lina hade hittat en rolig lek som vi körde med ungdomarna som uppvärmning som hette "Ta i..." och den gick ut på att ungarna skulle ta tag i de sakerna vi ropade ut så fort som möjligt med skolgården som spelplan (t.ex. trä, nått rött, en skugga, metall m.m.). När vi sen hade 7-åringarna sista lektionen för dagen kommer höjdpunkten som fortfarande får mig le.

Lina ropar högt:
-Ta i ett djur!
Alla eleverna blir stirriga och börjar fundera... Nån kille springer bort till en mask som han hittat. Några tjejer tar tag i varandra, men snabbast är Jesper som tar av sig mössan och tar sig själv på huvudet snabbt som tusan.
-Bra tänkt!! säger jag och Lina samtidigt efteråt med imponerande ton på rösterna!
Å Jesper svara glatt:
-Ja! Jag har massa djur i håret!

Pga tystnadsplikt har vi valt att kalla killen för Jesper, men egentligen heter han något annat. Haha, det är verkligen underbart att jobba med barn!! Inte nog med att man fick lön denna soliga dag, man fick sig ett gott skratt också! Sånt behövs verkligen!