Thursday 22 December 2011

Erfarenheter från Tysklandsvistelsen

Nu är jag tillbaka från Tyskland och kan stolt blicka tillbaka till ett lyckat år i Düsseldorf. En vistelse på bortaplan som fick ett mycket fint avslut i form av såväl avslutningsmiddag på restaurang Lieblings och avslutningsfest tillsammans med goa och oförglömliga kurskamrater (se foto till höger) hos mig i Düsseldorf. Med "bortaplan" menar jag borta från tryggheten med lägenheten i Krokslätt, min underbara fästmö, "närheten" till övriga familjen och det vanliga livet i Göteborg med omnejd. Väl tillbaka, tar jag nu och blickar tillbaka på halvåret som gått och försöker dela med mig av lite lärdomar och erfarenheter.

När jag kom till Düsseldorf hade jag precis veckan innan fixat en lägenhet på distans redo att flytta in i direkt. Inflyttningen gick mycket bra och målsättningen att bo centralt, var ett lyckodrag. Något negativa sidor dök upp då det fanns en del dolda avgifter och att fastighetsägaren var rätt klantig i utflyttningsprocessen och lovade bort lägenheten till (samt skrev kontrakt med) en person som inte önskade köpa/överta alla möbler jag i min tur övertagit/köpt. Nåväl, tack vare en kompromiss-lösning där och ett större stipendium för att täcka just hyreskostnader för praktikperioden från Tysk-Svenska handelskammaren så drabbade det ingen fattig. Det går dock inte att sticka under stolen med att det slog till mig ganska hårt mentalt med detta strulet. Med andra ord har jag lärt mig mycket gällande vad man bör tänka på inför och under hyresperioden av en ny lägenhet.

På vardagarna var det mycket studietid i tyska under de två första månaderna, som sedan helt enligt kursplanen för "Tyska i Praktiken" övergick i en passande praktikplats på "för individen lämpligt/önskat företag eller organisation". Efter en intervju med Sandvik Materials Technology (säljenhet för EMEA, strategiskt placerat/centraliserat i Düsseldorf) erbjöds jag en mycket spännande praktikplats hos dem. På bilden till höger ser ni faktiskt även hur jag såg ut på intervjun. Måste passa på att skicka ett tack till klasskamraten Hamid som så träffsäkert agerade smakråd under diverse shoppingrundor vi gjorde tillsammans. Att klä sig "smart-/business casual" var någonting nytt för mig, men tack vare nästintill skräddarsydda inköp tillsammans med just honom höjde jag stilighets-nivån på min garderob avsevärt.


Här poserar jag nöjt utanför min praktikplats på Sandvik

Min handledare, "Herr Perret", var en mycket pedagogisk och godhjärtad man. Han tog mig under sina vingar och redan första dagen på jobbet var det dags för mig att klä sig lite snyggare och besöka kunder. Denna gången var det inköpare inom Braun hos P&G. Efter den boost-starten följde en 3½ månad lång praktik i projektform. Min uppgift var i korta drag att driva en intern produktkampanj med främst "utesäljare", men även koordinera så att rätt information gällande denna nya produktportfölj nådde rätt personer inom företaget. Detta för att öka kunskapen gällande dessa nya produkters potentiella betydelse för våra kunder, men även koordinera så att lanseringsprocessen skedde tajmad mellan säljavdelning, produktion och R&D. Som ni kanske förstår var detta projekt ett mycket intressant perspektiv på företagsamhet för en Supply Chain Management-student som mig. Kontakta mig gärna eller skriv kommentarer i fältet nedan om ni vill veta nånting mer gällande denna utlandspraktik.

Mitt andra fokus under mitt halvår i Tyskland var inte att dominera ut den tyska orienteringsvärlden (även om jag vann Bundeslands-mästerskapen i Nordrhein Westfalen relativt överlägset och i och med detta besegrade tyska VM-löpare), utan istället att utvecklas som marathonlöpare. Det här nya fokuset på långdistanslöpning vart inte riktigt vad jag tänkt mig/hoppats på, men den började bra och jag har återigen lärt mig mycket. Tack vare kontinuerlig träning med DSD Düsseldorf så återfann jag inte bara en ökad träningsvilja utan även en stor kunskap om hur min kropp kan reagera om jag tränar och inte minst tävlar dumt. För att återigen fatta mig kort kan jag berätta att Köln Halvmarathon (bild till höger) gick helt okej (1:26), 7-Milen Nachtlauf gick ännu bättre (11,3 km på 41 min), Köln Marathon fick avbrytas (efter 37 km) på grund av slut på tidigare sjukdom/nedsatt löpförmåga och avslutningsvis ett ytterligare nederlag i form av Frankfurt Marathon som även det fick avbrytas (efter 30 km) på grund av smärta i knä. Tyvärr, och det med en viss ångest i rösten, måste jag säga att jag gjorde helt fel som startade i både Köln Marathon och Frankfurt och inte minst satsade på att gå under 3 timmar i de båda starterna... Start i ETT marathon hade varit ett klokare val, men framförallt ett genomförande av ett marathon med bra förutsättningar. Som det var nu var jag sjuk en vecka innan och fram till Köln Marathon och därefter sliten och hängig fram till 2 veckor innan det nya försöket i Frankfurt där jag veckan innan och framförallt under själva loppet sprang på på tok för hårt jämfört med vad min kropp klarade av. Jag ville ju "klara ett marathon på under 3 timmar och jag var ju i så bra form innan". Nu har jag lärt mig en stor läxa: Karl, du har bara en kropp. Var rädd om den.

Sagt och gjort. Jag tar med mig erfarenheterna och blickar framåt-uppåt. Tränar mer varierat, samtidigt som jag undersöker vad som är problemet i knät. Kanske är det en menisk som är lite trasig och följaktligen tar lång tid att läka. En sak till som jag lärt mig är att jag mår riktigt bra av att vara vältränad. Detta har gjort att jag satt upp ett nytt stort mål. Större än någonting tidigare:

Nu satsar jag på att genomföra en IRONMAN 2012 istället. Följ gärna min satsning, tillsammans med fyra andra goa kamrater, på denna blogg/webbsida: www.gotri.org